Idag för ett år sedan var vår sista vanliga måndag. Jag hade precis börjat jobba 50% efter varit föräldraledig med Majken. Jag längtade efter att komma igång ordentligt, att göra något annat än att vara hemma, och det passade oss perfekt att börja på halvtid för att sedan gå upp på heltid. Solen sken och … Fortsätt läsa Hur allting började
Först och främst vill jag tacka alla som engagerade sig i att hjälpa mig att hitta rätt hjälp. Jag fick massor av tips och även erbjudanden om att stötta ekonomiskt. Jag är rörd av att ni bryr er och att även helt okända människor känner sig villiga att sträcka ut en hjälpande hand. Det är ju det … Fortsätt läsa Att minnas vad man glömt
Är det någon av er som läser detta som kan hjälpa mig att komma i kontakt med en psykolog som har erfarenhet av barncancer? Jag kan inte förstå att det ska vara så svårt att hitta rätt. Barnonkologens psykosociala hjälp är bristfällig, minst sagt. Jag har pratat med en kurator några gånger men det känns … Fortsätt läsa Ett rop på hjälp
Vi kom hem igen i tisdags. Det gick ganska fort, Annie klarade sig rätt lindrigt undan som tur var. Hon fick behålla maten efter något dygn och tappade inte mer i vikt, hon syresatte sig fint och började pigga på sig. Hon har fortfarande rejäl hosta, som kan sitta i länge framöver enligt läkarna, men hon … Fortsätt läsa En sång till modet
Hade jag trott på karma så skulle jag säga att jag nog måste varit riktigt ond i mitt tidigare liv, massmördare eller något annat riktigt hemskt. Så då får jag väl vad jag förtjänar nu i så fall. I fredags var det dags för uppföljning hos Kardiologen för Annie. Ett nytt omfattande ultraljud på hjärtat. … Fortsätt läsa Prövningar
Det blev tyst här. Det tog stopp. Verkligen. Jag mötte Väggen, den berömda, och den slog mig hårt i ansiktet. Långvarig stress och sömnlöshet fungerar bara en viss tid för kroppen, det är ju inget nytt. Jag försöker verkligen ta hand om mig, ta micropauser, träna, få frisk luft och sol, äta hälsosamt mm. Men … Fortsätt läsa Hudlös himmel
Hur mår hon? Den frågan kommer ju rätt ofta. Den är befogad såklart, men den är inte så enkel att svara på. Allmänläget skiftar, otroligt mycket. Dagsform kan vi inte riktigt gå på utan det är mer formen för stunden som ger oss ett utgångsläge. Ibland är hon pigg, dansar, springer, sjunger och busar. Hon … Fortsätt läsa Dina
Vi lägger dagar bakom oss. Jag bockar i tanken av veckor. Räknar ner. Till vad vet jag inte riktigt. Till våren. Till en dag då vårt liv ska kännas lite enklare, mer normalt. Till en dag då allt inte känns så osäkert, så overkligt. Somewhere over the rainbow... Den logiska delen av min hjärna vet … Fortsätt läsa Av längtan
Ja vi fortsatte en vecka till. Fullt ös non stop känns det som. Anders och jag har ofta skrattat lite åt att vi har en tendens att göra allt på en gång, men ibland är det inte lika roligt längre utan vi blir mest en parodi på oss själva. När jag skrev sist trodde vi … Fortsätt läsa Cirkus Persson
Det har varit ytterligare en händelserik vecka i familjen Perssons liv. Ibland känns det som om vårt liv är en karusell som bara snurrar snabbare och snabbare. Förra lördagen åkte vi så äntligen in till Förlossningen på Karolinska. Fortfarande lite lätt chockade över att vi snart skulle få välkomna ytterligare ett barn. Jag kände mig … Fortsätt läsa Tre kärlekar
Dinas bok 