Ett bättre nytt år

Snart är de över, de här dagarna som brukar vara våra sköna familjedagar. Vi har tagit oss igenom dem. Jag bestämde mig att målet för mig själv var just det, att ta mig igenom dem, och att göra dem så bra de bara gick för barnen. Jag tycker att vi lyckades. Julen blev så bra den kunde vara i allt det mörka. Det var hemskt att börja julaftonen på kyrkogården. Det går ju inte att komma ifrån. Men vi var där, fixade granen i blåsten, tände nya ljus och skrek bobaboo (jag älskar dig på Dinaspråk) så högt vi kunde med gråten i halsen. Sen samlade vi familjen hemma hos oss. Vi ville vara där vi känner oss närmast Dina och det är hemma tillsammans med kusinerna som varit med henne i alla ljusa och svåra stunder. Det är i dem, Majken, Annie, Axel, Gustav, Melker, Julia och Isak som Dina lever vidare. Det är vår knasiga familj som gör att jag orkar lite till.

Vi grät allihop i omgångar. Skrattade i omgångar. Levde och sörjde. Så som det kommer vara nu. När julklapparna skulle öppnas tyckte Majken att det var konstigt att det inte var någon till Dina. Men det fanns en från Dina, till systrarna. En tavla med massor av bilder på de tre tillsammans. Det värmde ändå gott att se att det var den julklappen som trollband dem mest.wp-1483114126035.jpg

Nu när året 2016 är inne på sin sista dag är det många summeringar och nyårskrönikor. Jag påmindes idag på facebook om mitt sista inlägg för 7 år sedan. Jag skrev Summerar och lägger 2009 till handlingarna som bästa året hittills! Jag skulle kunna skriva samma sak nu fast tvärtom.

Jag letar inom mig efter goda saker som kommit av det men än så länge ligger de inte inom räckhåll. Jag hoppas att vi tillsammans kommer leva våra liv fullt ut, utan ånger, med glädje och lust. Att vi kommer att känna oss glada, starkare, förädlade. Att jag kommer att kunna se denna största förlust som något som gjorde mig till en bättre människa. Att Dinas korta liv på jorden gett mig så otroligt mycket kärlek, att den ska ta över och lysa starkare än den förtvinande sorgen. Att Dina kan fylla mig med samma energi nu som hon gjorde när hon levde.
Jag hoppas att detta väntar på mig längre fram. Jag är inte där ännu.Majken är där. Hon har ett alldeles speciellt band till sin storasyster. Dina är med henne i allt hon gör. Alldeles nyss satt vi i bilen på väg hem till farmor från lekparken och Majken säger vet du vad som gav mig energi när jag kände att jag inte orkade mer? Nej svarar jag och tänker att hon ska säga att det var maten vi åt innan. Det var Dina, säger hon, och jag tror henne.

Nyår har mist sin glans för tillfället. Så många år i rad som jag sagt fuck you till det gångna året och varit övertygad om att nästa skulle bli bättre. Men de har bara blivit värre och värre.  Men nu måste väl botten vara nådd? Nu kan det väl bara bli bättre?
Ikväll skickar vi upp en regnbågsraket till Dina. Kanske är det bäst för mig att hålla förväntningarna nere på det kommande året. Ett gott nytt är kanske att lägga ribban för högt. Jag önskar dig ett bättre nytt år, sa pappa i telefon idag. Det låter rimligare.
Fast jag vet vad många säger, det andra sorgeåret är värre. Man förstår verkligen omfattningen av förlusten säger de.  Å andra sidan så är det inte mycket av det som står i böckerna som har stämt hittills. fb_img_1482418791504.jpg Det har varit ett helvetes jävla skitår rent ut sagt. Det finns inga förskönande omskrivningar av detta. Jag är glad över att det snart är slut, vill lägga det bakom mig, samtidigt som jag inte vill det. Återigen denna sjuka ambivalens. Om jag fick leva om året en gång till så skulle jag det utan att blinka, trots allt. Jag skulle ge vad som helst för en dag, en vecka, en månad med min Dina igen.
Alla år som komma skall. De ger mig rysningar. Oceaner av tid utan henne.Jag älskar dig genom alla universums rymder och tillbaka igen Dina. I all evighet. Du är en fantastisk människa,  dotter, storasyster, kusin, barnbarn och vän. Du är med dem, med oss. Alla dem som saknar dig, det vet jag. Går där bredvid oss. Ser oss. Älskar oss. Ger oss kraft att orka. Och för dina småsystrars skull så ska jag göra allt jag kan för att 2017 ska bli ett gott nytt bättre år.

Annonser

12 reaktioner på ”Ett bättre nytt år

  1. Det gör så ont i mig att ni tvingas gå igenom detta, ingen ska behöva göra det!

    Dina ord går rakt in i hjärtat och lämnar en enorm klump där, det ska inte vara så här! Ingen förälder ska förlora sitt barn! Fy fan rent ut sagt!

    Önskar er ett så bra år som det bara går, Dina finns hos er vart ni än befinner er❤❤

    Gilla

  2. Dina inlägg får mig att än mer uppskatta det jag har och ”tar för givet”. Vill önska er alla ett Gott Nytt År och hoppas att det blir ett år då ni kommer till ro i er saknad och hittar nya glädjeämnen i vardagen.

    Gilla

  3. Hej Malin, det var jag dom skrev till dig en gång förut, jag som också har ett barn sjuk i cancer. Jag läser ofta din blogg för sättet du skriver på gör att jag känner att du är en mamma som verkligen älskar dina barn och därför vet vad du pratar om. Det kanske låter fullkomligt knäppt men annars kan jag ibland tänka att andra inte kan älska sina barn så mycket som mig så därför förstår de ändå inte, eftersom jag älskar i den grad som går bortom allt förnuft. Intellektet förstår ju att jag säkert har fel men ändå känns det som jag har rätt. Men sättet du skriver på gör att jag känner din bottenlösa kärlek till dina barn och därför känner jag igen mig och känner mig mindre ensam när jag läser din blogg. Du skriver också om saker som jag är livrädd att hamna i, döden. Jag är så rädd för den att det är vansinnigt. Önskar dig också ett bättre nytt år, det var fint formulerat.

    Gilla

  4. Jag känner inte er personligen men er fina Dina och ni som familj har hittat en plats i mitt hjärta. Sorgen över att inte ha Dina kvar i jordelivet kommer såklart aldrig att lämna er men jag hoppas att sorgen går in i en annan fas under 2017.

    Kramar

    Gilla

  5. Sorgen är fruktansvärt tung ❤ när jag orkar så brukar jag tänka att det är fint att sörja någon ❤ det betyder att personen varit betydelsefull o att det handlar om äkta kärlek ❤ önskar er ett bättre nytt år 🌟

    Gilla

  6. Hej Malin,

    jag heter Wilma Dunér och har följt/följer din blogg om Dina. Jag kan aldrig förstå vad du går igenom, men din blogg berör mig något otroligt. Det är så starkt att du orkar skriva och dela med dig. Jag har en fråga som jag vill ställa, och förstår absolut om du tackar nej. Mitt gymnasiearbete kommer handla om en förälders förlust av sitt barn. Där de två frågeställningarna kommer vara: Vilka svårigheter och hinder stöter människor på under sorgeprocessen? Vilka strategier vid sorgbearbetning finns möjligen för att en person ska kunna gå vidare? Om du nu skulle orka och ha lust att delta får du gärna höra av dig till min mail (wilma.duner@hotmail.com), men med all respekt förstår jag om du avstår!

    All kärlek och styrka till dig och resten av familjen!
    //Wilma

    Gilla

  7. Känner er inte men har följt Dinas och er resa, och ville väll också bara önska ett bättre nytt år till er! Jag kan inte föreställa mig vad ni går igenom, men heller aldrig lämna bloggen utan att bli berörd.
    Under nyår satte någon på Lalehs låt kristaller, och mina tankar gick direkt till Er. Ni kanske redan hört den, men jag tycker att den på något vis symboliserar en underbart vacker lila diamant.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s