Hej hjärtat, Så var jag här igen. En ny dag, en ny milstolpe. Så många känslor som ska få plats.Jag sätter fingrarna på tangenterna, sluter ögonen och försöker känna efter vad som flödar i mig… tar ett djupt andetag… tänk inte Malin, bara låt det flöda, låt orden komma till dig, låt de fylla det … Fortsätt läsa Brev till Dina 13 år
blogg
Brev till Dina 12 år
Älskade Dina, Jag vet inte var jag ska börja. Allt är så upp och ner igen. Livet, vardagen och hälsan. Det kan bli lite rörigt det här brevet. Men du om någon vet ju hur det är när hjärnan inte fungerar som en vill. När det tar tid att hitta ord och formuleringar och när … Fortsätt läsa Brev till Dina 12 år
Malins bok
Den 21 april 2014 skrev jag här på Dinas bok för första gången. Jag var rädd. Rädd för beskedet vi precis hade fått. Rädd för framtiden. Rädd för att skriva. Rädd för att blotta mig. Det har gått fem år, 1 månad och 5 dagar sedan den där dagen då jag med darrande hand tryckte … Fortsätt läsa Malins bok
Brev till Dina 8 1/2 år
Hej hjärtat. Jag sitter här vid bordet och ser den lila syrénen vaja nedanför altanen. Himlen är klarblå och fåglarna kvittrar. Det är varmt, lite för varmt för att vara maj egentligen. Det har varit sommarvärme i några veckor nu, men idag fryser jag. Jag sitter med tre lager kläder på mig och ändå knottrar … Fortsätt läsa Brev till Dina 8 1/2 år
Att flyta med känsloströmmen
Än en gång har vi gått in i den ljusaste och mest förhoppningsfulla av årstider. Försommaren. Maj och juni. Fågelkvitter, knoppar, blommor och friska dofter. Denna tid som jag älskar, men som kan kännas så smutsig nu. Alla intryck triggar sorgen och öppnar upp en vårflod av känslor och gråt. Hjärtklappningen är stundtals tillbaka, trycket … Fortsätt läsa Att flyta med känsloströmmen
4 år och en halv miljon
Idag för 4 år sedan ändrades allt. Allt. Dina har en elakartad tumör, sa läkaren. Cancer. Alla förhoppningar om framtiden försvann i en ögonblinkning. Idag sitter vi här i solen och ler ändå. Genom tårar, men ler. Jag har precis fört över ytterligare 250 000 kronor till HOPE. En halv miljon har vi nu, tillsammans, … Fortsätt läsa 4 år och en halv miljon
Ja, visst gör det ont
Det var länge sedan jag skrev nu. Det blir inte lika mycket tid över när jag börjat att arbetsträna, och inte lika mycket ork heller. Jag har saknat det. Skrivandet är en av mina lugna stunder, en nästan meditativ upplevelse där jag jag automatiskt kopplar på djupandningen, stillar hjärnan och bara låter det som kommer … Fortsätt läsa Ja, visst gör det ont
Hinder och nya möjligheter
Det är lätt att tappa fotfästet i sorgen. Det är svårt att känna sig stabil och trygg. Allt är så tungt, men samtidigt så flyktigt. Livet blir skört. Allt är nytt. Förändrat. Vagt och absurt men samtidigt glasklart och ställt på sin spets. En ren knockout. När hela världen som jag kände den rasade var … Fortsätt läsa Hinder och nya möjligheter
Ekot av dig
Tänk så kort tid du levde här. En blinkning i en evighet av tid. En sjättedel av mitt liv fram till den dagen du lämnade oss. Tänk så mycket du påverkade oss. Så mycket du gav. Så mycket mer än jag någonsin fått. Eller gett. Det är stundtals fortfarande overkligt för mig att du dog. … Fortsätt läsa Ekot av dig
Att hålla sig flytande
Jag har känt mig låg ett tag nu. Orkeslös och uppgiven. Jag vet att det kommer att vara så, att allt kommer och går i en evig cykel, men jag har ändå svårt att vänja mig vid känslan av att vara tvungen att börja om, om och om igen. Att återigen känna hur det gråa … Fortsätt läsa Att hålla sig flytande
Dinas bok 