Den sista tiden var tuff. Jävligt tuff. Jag skrev inget här för allt var så otroligt intensivt, så intimt och känslosamt. Det gick så fort från att vi kom hem från Danmark till att Dina blev helt sängliggande. Vi ställde in oss på att hon skulle lämna oss vilken sekund som helst.Jag förde fragmentariska dagboksanteckningar … Fortsätt läsa 43 dagar av kaos
cancermamma
Inget barn ska dö av cancer!
Vi har många gånger under dessa två år slitit vårt hår, velat skrika högt och känt frustration över hur barncancervården bedrivs idag. Vi har saknat proaktivitet , uppföljning och kommunikation. Vi har gråtit över att vi insett att det saknats resurser för att driva vården av Dina på bästa sätt. Vi har sökt information världen … Fortsätt läsa Inget barn ska dö av cancer!
En hyllning till Dina
Det värmer i hjärtat att läsa om hur vårt liv och Dina som person har påverkat så många. Det är ingen tröst i dagsläget, när allt är som mörkast och tyngst, men jag är säker på att vetskapen om att vårt mörker fått många att tänka om och att ta tillvara på stunden. Så småningom hoppas jag … Fortsätt läsa En hyllning till Dina
Dina Linnea
Nu dansar vår Dinamant på en lila stjärnbeströdd himmel bland regnbågar, enhörningar och älvor. Hon äter gyros och calamares, chokladglass med grädde och marshmallows. Hon har en påse lördagsgodis med colaflaskor och sura colanappar. Hon har lämnat sin kropp men lever för alltid i våra hjärtan. Hedra henne genom att leva i kärlek och med … Fortsätt läsa Dina Linnea
Nu
Nu slutar vi med all onkologisk behandling. Inga fler cytostatikakurer, inga fler röntgenundersökningar, inga fler operationer, nålsättningar, provtagningar, blodtransfusioner och droppställningar. Inget mer. Allt har vuxit. I lungor, skelett och hjärna. Det är utom all kontroll. Det finns inget mer att göra än att ge Dina så mycket smärtlindring som behövs. Det kan hända när som … Fortsätt läsa Nu
Om att längta bort eller hem och att släppa taget
Efter förra helgens omtumlande händelser bestämde vi oss för att vi inte kunde spilla mer tid på att vela och planera. Vi måste bara åka iväg. Vi längtade bort och när vi inte fick godkännandet från SOS international och det kändes som att Dinas allmäntillstånd försämrats så bestämde vi oss för Danmark. Närmare bestämt Hotel Scandic … Fortsätt läsa Om att längta bort eller hem och att släppa taget
Bland regnbågar och enhörningar
De senaste dagarna har livet intensifierats ytterligare. Jag har ju många gånger skrivit om det absurda i att livet är så mycket av allt på samma gang. Sorgligt och lyckligt. Komplicerat och självklart. Mörkt och ljust. Dränerande och energifullt. Hat och gränslös kärlek.Det är så svårt att förhålla sig till det. Särskilt när svängningarna både … Fortsätt läsa Bland regnbågar och enhörningar
Livet som det är just nu
Återigen har jag haft svårt att hitta orden. De snurrar runt där uppe bland allt annat, men landar inte hos mig. Det är inte så mycket nya tankar, utan allt gammalt på en och samma gång. Ett konstant kaos inombords. Ett kaos jag försöker tygla eller i alla fall hantera. Jag städar, sorterar och rensar hemma för … Fortsätt läsa Livet som det är just nu
Om att bryta naturens lagar
Det känns som om jag upprepar mig själv, men dagarna går så fruktansvärt fort, och hur gärna jag än velat sätta mig ner och skriva så har jag inte haft möjlighet att ta mig den tiden. Dagarna är intensiva på alla sätt och vis och innehåller alla sorters aktiviteter, göromål och känslor. Den känslomässiga bergochdalbanan … Fortsätt läsa Om att bryta naturens lagar
När hjärtat blöder
Jag trodde att vi levde ett konstigt liv i vår parallella verklighet tidigare. Nu känns det som om vi flyttat ännu längre ifrån det som är Verkligheten. Allt är ännu mer absurt. Ännu mer känsligt. Ännu mer skrämmande. Ännu mer sorgligt. Ännu mer jobbigt. Ännu mer intensivt. Allt är så mycket mer av allt. Den … Fortsätt läsa När hjärtat blöder
Dinas bok 