Jag och vädret är rätt lika för tillfället. Det regnar och blåser kallt ena stunden för att senare spricka upp och bli strålande sol. Väldigt vanligt för att vara svensk sommar, förutsägbart oförutsägbart. Jag har börjat vänja mig vid detta schizofrena liv där känslorna skiftar snabbt mellan högt och lågt. Där minsta lilla detalj kan få … Fortsätt läsa Kära (offentliga) dagbok
Idag åkte så äntligen gipset av! Som vi har längtat. Självklart känns det jättekonstigt för Dina, hon vill inte gärna stödja på det alls. Det kommer ta lite tid och det blir en till utmaning att pressa henne till det, men det måste bara göras. Förhoppningsvis är hon tillbaka relativt snart så hon kan känna … Fortsätt läsa Free at last…
Det har varit varmt! Äntligen, hade jag sagt för ett par år sedan, men med små barn är det svårt tycker jag. Små barn som är rödlätta och känsliga i hyn, Annie som inte ska vara i solen alls och som blir extra svårsövd när det är varmt och klibbigt och så Dinas gipsade ben, … Fortsätt läsa Värmeslag
En timme, en minut, här står tiden still... Tid är fascinerande. Hur man upplever den och vilken mening man fyller den med. Hur kan tiden ibland gå så snabbt? Och ibland så ofantligt långsamt? Den är ju obönhörligt stabil, Tiden. Den går, hur gärna man ibland vill stanna den eller skynda på den. Jag vet … Fortsätt läsa Mänsklig matematik
Tänk vad skönt det är att man mitt uppe i allt och mot ganska många odds kan ha en trevligare Midsommar än på länge! Vi trotsade sjukdom, brutna ben, icke-sovande barn, dåligt väder och utrymmesbrist och firade hemma hela dagen. Perfekt för oss just nu! Dans kring trädet, Morfar sover, överkörda grodor, gubbröra, blomsterpromenad, jordgubbar, … Fortsätt läsa Glad Midsommar!
Det var länge sedan jag skrev. Jag har börjat på många olika inlägg här på bloggen, men aldrig hunnit med mer än några rader. Det är alltid någon eller något som pockar på uppmärksamhet. Dagarna flyger fram och det ges aldrig mer än ett kort ögonblick åt gången till bara mig. De ögonblicken är flyktiga … Fortsätt läsa Livet i 180
Idag får en familj veta att deras barn har cancer. Imorgon får en familj veta att deras barn har cancer. I övermorgon får en familj veta att deras barn har cancer. Ungefär så ser statistiken ut. Cirka 300 familjer om året i Sverige. Familjer som vår. Familjer som din. Idag överlever 3 av 4 barn … Fortsätt läsa Den fjärde stolen
Jag hoppas att du inte kommer att känna igen dig och inte skratta igenkännande. Jag hoppas att du inte känner att jag trampar på några tår, eller förolämpar dig. Det är inte min mening utan handlar i så fall enbart om att vi i dagsläget lever i helt olika världar. Detta är mitt sätt att … Fortsätt läsa Detta är mina Sanningar
Efter många om och men kom vi iväg till Kolmården. Dina var tröttare än vanligt och hade väldigt ont i magen från och till, så på onsdagskvällen förra veckan var vi väldigt osäkra på om vi skulle våga oss iväg. Till slut bestämde vi ändå att vi skulle försöka, och se vart det landar. Så … Fortsätt läsa En värld full av liv
Dina sitter ute i vardagsrummet. Hon letar pärlor och tittar på Monster High. Hon fick mer cytostatika igår och mådde som hon gör då. Hon kräks, är obeskrivligt trött, kortisonsvullen och ligger nästan apatisk i soffan. Hon stirrar ut på ingenting, ber inte att få ha TVn på (vilket aldrig händer annars) och reagerar inte … Fortsätt läsa Dit bara jag går.
Dinas bok 