En timme, en minut, här står tiden still... Tid är fascinerande. Hur man upplever den och vilken mening man fyller den med. Hur kan tiden ibland gå så snabbt? Och ibland så ofantligt långsamt? Den är ju obönhörligt stabil, Tiden. Den går, hur gärna man ibland vill stanna den eller skynda på den. Jag vet … Fortsätt läsa Mänsklig matematik
Barncancer
Glad Midsommar!
Tänk vad skönt det är att man mitt uppe i allt och mot ganska många odds kan ha en trevligare Midsommar än på länge! Vi trotsade sjukdom, brutna ben, icke-sovande barn, dåligt väder och utrymmesbrist och firade hemma hela dagen. Perfekt för oss just nu! Dans kring trädet, Morfar sover, överkörda grodor, gubbröra, blomsterpromenad, jordgubbar, … Fortsätt läsa Glad Midsommar!
Livet i 180
Det var länge sedan jag skrev. Jag har börjat på många olika inlägg här på bloggen, men aldrig hunnit med mer än några rader. Det är alltid någon eller något som pockar på uppmärksamhet. Dagarna flyger fram och det ges aldrig mer än ett kort ögonblick åt gången till bara mig. De ögonblicken är flyktiga … Fortsätt läsa Livet i 180
Den fjärde stolen
Idag får en familj veta att deras barn har cancer. Imorgon får en familj veta att deras barn har cancer. I övermorgon får en familj veta att deras barn har cancer. Ungefär så ser statistiken ut. Cirka 300 familjer om året i Sverige. Familjer som vår. Familjer som din. Idag överlever 3 av 4 barn … Fortsätt läsa Den fjärde stolen
Detta är mina Sanningar
Jag hoppas att du inte kommer att känna igen dig och inte skratta igenkännande. Jag hoppas att du inte känner att jag trampar på några tår, eller förolämpar dig. Det är inte min mening utan handlar i så fall enbart om att vi i dagsläget lever i helt olika världar. Detta är mitt sätt att … Fortsätt läsa Detta är mina Sanningar
En värld full av liv
Efter många om och men kom vi iväg till Kolmården. Dina var tröttare än vanligt och hade väldigt ont i magen från och till, så på onsdagskvällen förra veckan var vi väldigt osäkra på om vi skulle våga oss iväg. Till slut bestämde vi ändå att vi skulle försöka, och se vart det landar. Så … Fortsätt läsa En värld full av liv
Dit bara jag går.
Dina sitter ute i vardagsrummet. Hon letar pärlor och tittar på Monster High. Hon fick mer cytostatika igår och mådde som hon gör då. Hon kräks, är obeskrivligt trött, kortisonsvullen och ligger nästan apatisk i soffan. Hon stirrar ut på ingenting, ber inte att få ha TVn på (vilket aldrig händer annars) och reagerar inte … Fortsätt läsa Dit bara jag går.
Let it go…
Som för så många andra så är en av Dinas stora idoler just nu Elsa i filmen Frost. Hon spelar låtarna på högsta volym hemma och i bilen, hon har en Elsaklänning, tröjor, halsband (visst är det äkta diamanter mamma?) och en peruk (som dock inte blev så populär som vi trott då den bara sitter … Fortsätt läsa Let it go…
För att alla barn är värda en ärlig chans…
Först och främst vill jag göra helt klart att jag är oerhört tacksam för mycket inom den svenska barncancervården. Jag är tacksam för de sköterskor och läkare som dedikerar hela eller delar av sina liv åt att arbeta med cancersjuka barn. Jag är tacksam för dem som ser oss. På riktigt. Som ser Dina för … Fortsätt läsa För att alla barn är värda en ärlig chans…
Hur allting började
Idag för ett år sedan var vår sista vanliga måndag. Jag hade precis börjat jobba 50% efter varit föräldraledig med Majken. Jag längtade efter att komma igång ordentligt, att göra något annat än att vara hemma, och det passade oss perfekt att börja på halvtid för att sedan gå upp på heltid. Solen sken och … Fortsätt läsa Hur allting började
Dinas bok 