Att fångas av dagen

För första gången efter en kur har vi sluppit sitta på akuten med infektion!
Det är en skön ljuspunkt i  något som varit två svåra veckor. Vi har sörjt de jobbiga beskeden, levt än mer under isen till och från. Ofta är den ena stark när den andra faller, men ibland faller vi båda två och då försöker vi koppla på autopiloten och bara lägga timmarna bakom oss. Inget vi gör eller säger då hjälper, vi måste bara ta oss igenom det jobbiga.
Av våra cancerveteraner till vänner (sorry låter tragiskt och är inget attribut jag skulle vilja ge er men tyvärr så sant Henke och Elin) fick vi rådet att bryta ihop över det, sörja, gråta och skrika, i ett visst antal dagar, sätta en deadline och efter det lägga det bakom oss och bara blicka framåt. Ett väldigt gott och skönt råd.
Vi har bestämt oss för att bryta det mörka, vi försöker styra tankarna till det positiva, mot framtiden. Men det är svårt, otroligt svårt.
Vi tar dag för dag, Timme för timme. Försöker fylla dem med skratt, lek och luft. Fånga den där dagen som kommer oavsett om man är redo att möta den eller ej.  Ofta känner jag att dagen fångar mig istället för tvärtom.
Jag inte känner marken under mina fötter. Tankarna är någon annanstans och inte ens kroppen är närvarande. Saker händer, människor pratar med mig och tiden går. I stormens öga är allt stilla eller hur är det egentligen?

Datum för operation är satt till nästa torsdag. Den 17 juli ska det ske.
Då kommer vi ett steg närmare framtiden.
På måndag skrivs vi in på transplantations/operationsavdelningen på Huddinge. Vi har försökt att få det framflyttat, Dinas värden är bra, så nära normala de varit på länge, men så är det också 3 veckor sedan sista kuren. Kroppen har återhämtat sig och är stark nog för en operation. Men det är långa väntetider inom vården. För vuxna i samma läge minst 7 veckor, för barn kortare, men ändå för långt. Det blir ännu långsammare på sommaren. Självklart ska även vårdpersonal få semester, det är de så otroligt värda, men varje dag vi väntar växer antagligen tumören ytterligare. Varje dag finns risken att Dina åker på en infektion och skickar ner värdena igen. Vi har legat på och de har bett och frågat runt i landet. Men ingen kan få ihop ett operationsteam tidigare. Så vi försöker göra det bästa av dessa dagar, ligger sömnlösa på nätterna, tittar på Dina och undrar vad som händer i hennes kropp, tolkar allt hon säger och gör, räknar ner…

Mitt i allt är vi så tacksamma. Vi har en så fantastisk tur att vi har familjen så nära, ett kort samtal iväg väntar kusiner som gör Dinas dagar så mycket roligare och spännande. Det är en enorm trygghet för henne att de finns! Tack Axel, Gustav, Melker och Julia! Och resten av familjen såklart.

Skönt att somIMG_20140708_211848maren äntligen är här, men svårt med sol och värme med känslig hud och trött kropp.  Tur att det finns skugga.

En ny favoritplats, hustaket i solnedgången. Frihetskänsla, lugnt och svalkande.
IMG_20140705_212800

IMG_20140629_183346Mitt uppe i allt har denna lilla solstråle fyllt 1 år! Stora, fina, underbara Majken!

Annonser

En reaktion på ”Att fångas av dagen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s