Så sitter jag här igen, vid mitt tangentbord. Skrivandet här har visserligen ebbat ut, men fortsätter på andra sätt. Drömmen om att vår kärlekshistoria, min och Dinas, en dag ska få vila på bokhyllor runt om i landet… den har jag aldrig släppt. Jag är bara lite långsam av mig ibland. Noggrann. Och livet, som … Fortsätt läsa Och ännu andas jag
Älskade Dina, Så lägger vi ännu ett år bakom oss. Det har blivit din 14e födelsedag och jag kan ärligt erkänna att jag skriver detta och ler. Ja, jag ler! Så härligt, så ovant i detta sammanhang! Hur kan det ens vara möjligt, tillgängligt och tillåtet? Jo, för jag står så trygg i min sorg … Fortsätt läsa Brev till Dina 14 år
Hej hjärtat, Så var jag här igen. En ny dag, en ny milstolpe. Så många känslor som ska få plats.Jag sätter fingrarna på tangenterna, sluter ögonen och försöker känna efter vad som flödar i mig… tar ett djupt andetag… tänk inte Malin, bara låt det flöda, låt orden komma till dig, låt de fylla det … Fortsätt läsa Brev till Dina 13 år
Hej hjärtat, Det var väldigt länge sedan jag skrev nu, men vi pratar ju varje dag du och jag. Eller det är ju bara jag som pratar nu. Jag vill ändå tro att du lyssnar. Att du pratar tillbaka på ett annat sätt, utan hörbara ord. På ett tidlöst och universellt språk som ligger långt … Fortsätt läsa Brev till Dina 11 år
Ett behov har smugit sig på igen. Ett behov av att rensa i mina tankar. Att skriva. Att bearbeta. Att vårda. Det senaste året har gått så fort, varit intensivt med en ny utbildning, ett nytt jobb och ett nytt förhållningssätt till livet. Jag tycker ändå att det har gått bra. Jag har drivits av … Fortsätt läsa Att vårda min sorg
Den 21 april 2014 skrev jag här på Dinas bok för första gången. Jag var rädd. Rädd för beskedet vi precis hade fått. Rädd för framtiden. Rädd för att skriva. Rädd för att blotta mig. Det har gått fem år, 1 månad och 5 dagar sedan den där dagen då jag med darrande hand tryckte … Fortsätt läsa Malins bok
Det har varit tyst här. Flera månader har gått sen jag skrev sist. Det har varit sommar och semestrar och inte mycket tid till att sitta ner och skriva. Livet kom emellan. Idag är jag hemma sjuk och för första gången på länge hade jag lite tid för mig själv igen. Jag har börjat skolan, … Fortsätt läsa Transformation
Hej hjärtat. Jag sitter här vid bordet och ser den lila syrénen vaja nedanför altanen. Himlen är klarblå och fåglarna kvittrar. Det är varmt, lite för varmt för att vara maj egentligen. Det har varit sommarvärme i några veckor nu, men idag fryser jag. Jag sitter med tre lager kläder på mig och ändå knottrar … Fortsätt läsa Brev till Dina 8 1/2 år
Än en gång har vi gått in i den ljusaste och mest förhoppningsfulla av årstider. Försommaren. Maj och juni. Fågelkvitter, knoppar, blommor och friska dofter. Denna tid som jag älskar, men som kan kännas så smutsig nu. Alla intryck triggar sorgen och öppnar upp en vårflod av känslor och gråt. Hjärtklappningen är stundtals tillbaka, trycket … Fortsätt läsa Att flyta med känsloströmmen
Idag för 4 år sedan ändrades allt. Allt. Dina har en elakartad tumör, sa läkaren. Cancer.Alla förhoppningar om framtiden försvann i en ögonblinkning. Idag sitter vi här i solen och ler ändå. Genom tårar, men ler. Jag har precis fört över ytterligare 250 000 kronor till HOPE. En halv miljon har vi nu, tillsammans, samlat … Fortsätt läsa 4 år och en halv miljon
Dinas bok 