En stund i taget

Dagarna går. Det går upp och det går ner. Sorgen, saknaden och längtan är ständigt närvarande. På ett sätt är det nog bra att det är sommar nu när allt är så nytt, tungt och mörkt. Ljuset, solen och värmen mjukar upp det lite. Att se Majken och Annie bada och skratta hjälper lite. Men … Fortsätt läsa En stund i taget

I skuggan av ett krig

Kriget är slut. Vi kämpar inte längre för överlevnad på det där hårda sättet som när cancern höll oss i ett strypgrepp. Kampen är förlorad. Dina är död. Det som inte finns längre det är hon och det är rädslan. Rädslan för att det värsta kan hända. Det värsta hände. Och nu ska vi lära … Fortsätt läsa I skuggan av ett krig

There is still HOPE

Vi är så tacksamma för att ni är så många privatpersoner som hittills bidragit till vår insamling till HOPE. Återigen blir vi varma i hjärtat över att det finns så mycket godhet och att ni har möjlighet att bidra till HOPEs fortlevnad. Vi är dock långtifrån klara än! I dagsläget har vi fått in runt 160 000 … Fortsätt läsa There is still HOPE

Sorgens många ansikten

Det är så tomt. Så ofattbart tomt. Det går inte att ta in. Förstå att hon inte kommer tillbaka. Att allt är absolut. Aldrig mer. Det är så avgrundsdjupt. Det får oss att tappa andan. Paniken växer. Aldrig, aldrig, aldrig mer får vi hålla om henne. Aldrig mer får vi höra henne skratta. Aldrig mer får … Fortsätt läsa Sorgens många ansikten

43 dagar av kaos

Den sista tiden var tuff. Jävligt tuff. Jag skrev inget här för allt var så otroligt intensivt, så intimt och känslosamt. Det gick så fort från att vi kom hem från Danmark till att Dina blev helt sängliggande. Vi ställde in oss på att hon skulle lämna oss vilken sekund som helst.Jag förde fragmentariska dagboksanteckningar … Fortsätt läsa 43 dagar av kaos

Inget barn ska dö av cancer!

Vi har många gånger under dessa två år slitit vårt hår, velat skrika högt och känt frustration över hur barncancervården bedrivs idag. Vi har saknat proaktivitet , uppföljning och kommunikation. Vi har gråtit över att vi insett att det saknats resurser för att driva vården av Dina på bästa sätt. Vi har sökt information världen … Fortsätt läsa Inget barn ska dö av cancer!

En hyllning till Dina

Det värmer i hjärtat att läsa om hur vårt liv och Dina som person har påverkat så många. Det är ingen tröst i dagsläget, när allt är som mörkast och tyngst, men jag är säker på att vetskapen om att vårt mörker fått många att tänka om och att ta tillvara på stunden. Så småningom hoppas jag … Fortsätt läsa En hyllning till Dina

Dina Linnea

Nu dansar vår Dinamant på en lila stjärnbeströdd himmel bland regnbågar, enhörningar och älvor. Hon äter gyros och calamares, chokladglass med grädde och marshmallows. Hon har en påse lördagsgodis med colaflaskor och sura colanappar. Hon har lämnat sin kropp men lever för alltid i våra hjärtan. Hedra henne genom att leva i kärlek och med … Fortsätt läsa Dina Linnea

Nu

Nu slutar vi med all onkologisk behandling. Inga fler cytostatikakurer,  inga fler röntgenundersökningar, inga fler operationer, nålsättningar, provtagningar, blodtransfusioner och droppställningar. Inget mer. Allt har vuxit. I lungor, skelett och hjärna. Det är utom all kontroll. Det finns inget mer att göra än att ge Dina så mycket smärtlindring som behövs. Det kan hända när som … Fortsätt läsa Nu

Om att längta bort eller hem och att släppa taget

Efter förra helgens omtumlande händelser bestämde vi oss för att vi inte kunde spilla mer tid på att vela och planera. Vi måste bara åka iväg. Vi längtade bort och när vi inte fick godkännandet från SOS international och det kändes som att Dinas allmäntillstånd försämrats så bestämde vi oss för Danmark. Närmare bestämt Hotel Scandic … Fortsätt läsa Om att längta bort eller hem och att släppa taget