Är det någon av er som läser detta som kan hjälpa mig att komma i kontakt med en psykolog som har erfarenhet av barncancer?
Jag kan inte förstå att det ska vara så svårt att hitta rätt.
Barnonkologens psykosociala hjälp är bristfällig, minst sagt. Jag har pratat med en kurator några gånger men det känns som om hon gjort det hon kan nu.
De kan inte hjälpa mig vidare säger de och hänvisar till Vårdcentralen.
Där fick jag träffa en läkare som sa att jag uppenbart lider av utmattningsdepression.
Jo tack, jag vet… Jag glömmer saker, är förvirrad och fumlig. Jag har yrsel, huvudvärk, ryggvärk, magkatarr, sömn- och koncentrationssvårigheter. Jag blir lätt arg och irriterad, jag har tappat lust till sånt som brukar göra mig glad. Jag är känslig för ljud och har dragit mig undan från sociala sammanhang. Det var inte särskilt svårt att ställa någon diagnos.
Inte heller att förklara varför. Desto svårare att göra något åt det.
Läkaren hänvisade i sin tur mig vidare till deras nyinrättade psykosociala drop in… där jag fick träffa en psykolog i 20 minuter som skulle göra en första bedömning av mig. Hon beklagade vår situation och sa att de hade begränsade resurser och kontakter. De erbjuder KBT, vilket inte är det jag behöver, men jag fick ändå en tid hos en av dem. Hon hoppades att hon skulle vara kvar tills i juni… men hon visste inte. Så även om jag träffar denna person så är det troligtvis inte särskilt långvarigt och jag skulle i så fall bli tvungen att börja om hos någon annan efter ett tag.
Jag har sökt hjälp via barncancerföreningen, men de bekräftar bara att behovet av detta finns, men kunde inte hjälpa med faktiska kontakter.
När jag googlar finns en uppsjö av avhandlingar, artiklar och berättelser om behovet av hjälp, men mycket handlar om hjälp till cancerdrabbade vuxna, barn till cancerdrabbade vuxna samt barn med cancer. Väldigt lite handlar om hjälp till föräldrar som har barn med cancer.
Men jag kan inte vara den enda föräldern som behöver hjälp i en sådan här situation?
Jag behöver komma i kontakt med någon, psykolog eller samtalsterapeut, som har erfarenhet av barncancer, i någon form. Jag vill att hon/han ska ha en förförståelse för vad det innebär för en familj att ett barn har cancer. Jag vill prata med någon som inte är känslomässigt involverad, som stöd för mig. Ingen kan ändra på anledningarna till min stress eller nedstämdhet, utan jag behöver hjälp att hantera alla tankar och känslor som flyger och som det inte alltid är läge att ta upp med någon närstående. En stödjande funktion helt enkelt.
Genom att skriva detta, här offentligt, utan att egentligen veta vem som läser det så blottar jag mig mer än jag någonsin gjort. Det känns som en av de där stressiga mardrömmarna där man ska hålla en presentation och inser att man inte har några byxor på sig.
Just nu känns det som om jag står naken mitt inne på Sergels Torg i rusningstid.
Men så här är det.
Jag får skita i det. Här är jag.
Jag faller.
Jag faller varje dag, men ibland djupare och tyngre.
Sen klättrar jag upp en bit i taget.
Jag har kämpat med näbbar och klor i ett års tid nu att hålla ihop mig själv och min familj.
Många dagar går det fint.
Men sedan faller jag igen.
Jag behöver hjälp och efter att ha sökt där jag trodde jag skulle få det finner jag mig nu tvungen att fråga här med.
Vet du?
Dinas bok 
Malin, jag står fast vid erbjudandet att bekosta 1,5 h hos Lena Forsell i Gamla Stan. Hon har garanterat erfarenhet av det du beskriver. Hon är fantastisk och precis vad du behöver. Det kanske är dyrt men klart värt. Boka så swishar jag! http://www.lenaforsell.se/
GillaGilla
Och jag bekostar mer än gärna fortsatta samtal med Lena Forsell om du känner att det är en bra samtalspartner. KRAM
GillaGilla
vi känner inte varandra men jag läser din blogg. Du skriver vansinnigt bra, man känner med er så mycket… Jag vill gärna hjälpa med en slant vid behov ❤️
Jag har inge swisch men överföring funkar väl ☺️
GillaGilla
Om du hittat en psykolog du tror är bra (Lena Forsell?) men ekonomin inte tillåter besök hos henne tror jag nog vi är många som vill hjälpa till med att lösa det problemet! Så var ärlig igen och be om den hjälpen om det är det du vill!
GillaGilla
Vill också hjälpa till med ett ekonomiskt bidrag om så önskad. Kram Ankie
GillaGilla
Åh jag känner inte heller dig men slits mellan hopp och förtvivlan varje gång jag läser era inlägg. Har mina egna små barn och det gör så ont i hjärtat att läsa allt ni behöver gå igenom. Jag hjälper också mer än gärna till med en slant för att du skall få bli hel igen!
GillaGilla
Det här är kanske värt ett försök: http://www.u-care.uu.se/for-patienter/barn-med-cancer/Behandlingsprogrammet/
GillaGilla
Jag har skickat förfrågan till våra psykologer/ terapeuter på östra. De kan ha kontakter med andra även om dom själva kanske inte har erfarenhet av detta. Kram/ Ingrid
GillaGilla
Hej, vi känner inte heller varandra men jag läser dina inlägg och finner inte ord tillräckligt för er situation. Jag swishar också gärna över ett bidrag om så önskas. /Johanna
GillaGilla
Hej igen, har frågat runt i bekantskapskretsen och fick tips om en Lina på Östermalms terapeuterna. Fortsätter leta/fråga runt. Kram Ankie
GillaGilla
Mitt kommentars fält bara hoppar i väg när jag skriver , därav ibland konstiga ivägskickade meddelande. Bor i Göteborg så kanske helt fel geografiskt, men Jag letar ändå i minnet. Mitt i mitt kaos har jag använt mig av terapeut utan KB inriktning men sällsynt klok terapeut på SanktLukas. Det har varit min livlina.
Om jag kan bidra på åt sätt ev. ekonomiskt så gör jag gärna det
GillaGilla
Hej!
Vi känner inte varandra men jag har följt er kamp via bloggen och gråter hejdlöst varje gång jag läst dina inlägg. Mina barn är i samma åldrar som era och tanken som alltid kommer är att det lika gärna hade kunnat vara vi som drabbats. Önskar så att det fanns något jag kunde göra. Meddela gärna vart man kan swisha över ett bidrag till psykologhjälp. Du och din man är riktiga superhjältar!
GillaGilla
Läste ovan, att någon rekommenderat Sankt Lukasterapeut. vet inte om det finns nära dig, men det kan varmt rekommenderas.
GillaGilla
Hej Malin!
Jag hörde av mig till Ung Cancer för att höra med dem om de hade några tips och fick nedan svar.
”Ung Cancer har sedan en tid tillbaka ett samarbete med http://www.psykologpartners.se. De kanske inte i första hand har erfarenhet av den specifika situationen men det är kompetenta psykologer som är certifierade av Ung Cancer. Det innebär att vi utbildat dom i vår målgrupp.
Jag skulle också rekommendera att höra av dig till Barncancerfonden då åldersgruppen är deras målgrupp och de kan säkert ha några kontakter som är bra.”
Jag hoppas att detta kan vara till någon hjälp och att du kommer i kontakt med någon som kan hjälpa dig vidare.
Mvh Sara
GillaGilla
Hej!
Jag vet en bra samtalskontak som jag kan rekommendera, dock vet jag inte om han har erfarenhet av just din situation. Skicka ett mejl om du vill ha hans kontaktuppgifter! Med vänlig hälsning, Veronica
GillaGilla
Kära Malin!
Jag har precis mailat min kompis, barncancerläkaren i Uppsala, för att höra om han kan rekommendera någon psykolog/psykoterapeut. Återkommer när han hört av sig.
Du är bra som ber om hjälp.
Kram från Birgitta (kompis till Lotta J)
GillaGilla
Finaste Malin,
Jag och Peter tänker så mycket på er. Vi vill gärna hjälpa till, jag har ingen rekommendation, men när du hittar någon som du vill prata med så bidrar vi också mer än gärna till att du skall få stöd. All kärlek och styrka till hela familjen!
GillaGilla
Hej.
Jag har jobbat inom barnonkologin tidigare och hörde med mina fd kollegor om dom hade några tips (jag har dock inte jobbat o sthlm). – har du hört med kuratorn om hon kan tipsa om någon? Ibland kan det finnas fler kuratorer, kanske kan höra om det finns annan du kan prata med? -Sjukhuskyrkan är i många fall riktigt bra. – Det brukar finnas konsultssk (dom som är ute på förskolan och skolan och informerar, dom kan kanske tipsa om kunnig.
Inser att allt detta kräver ansträngning av dig och jag hoppas du ska fortsätta orka kämpa för dig också.
GillaGilla
Inte heller jag känner dig och din familj men genom gemensamma vänner har jag hittat hit. Ditt sätt att sätta ord på livets djävligheter (och härligheter) är fantastiskt. Klok verkar du också vara, som sträcker ut en hand medansvar den fortfarande är greppbar. Hoppas att du återkommer med detaljer om hur vi ”anonyma” som inte finns i din fysiska närhet kan bidra med någon slant för att hjälpa er i denna oerhört tuffa situation..
GillaGilla
Hej! Vi känner inte heller varandra, började läsa här från början genom en bekant! Nu för tiden går jag in här titt som tätt och läser samtidigt som jag under tiden hoppas ber och tror och håller tummar och tår för en ljusare tid framöver för er alla! Har barn själv och allt du skriver går rakt in i hjärtat, är ständigt berörd! Bra gjort av dig att be om hjälp, och jag säger som övriga att jag väldigt gärna bidrar ekonomiskt, bara jag vet hur, när du hittat någon bra att ventilera dig hos! Stor kram
GillaGilla
Jag vill gärna också hjälpa till med ett bidrag för att du ska landa på fötterna! Ni är så fantastiskt starka och är värda en chans till återhämtning och balans. Stor kram
GillaGilla
Det är omöjligt att inte beröras av det du skriver. Man önskar så att livet snart ska lätta för er.
Precis som flera andra skriver tycker även jag att det är väldigt bra att du ber om hjälp.
En av mina kompisar är psykolog, expert på anknytning, familjeterapeut och har jobbat mycket med trauman på psykakuter. Om du tror att hon skulle kunna hjälpa dig så får du gärna maila mig.
Och även jag skulle mer än gärna hjälpa till ekonomiskt.
GillaGilla